greatgranddanois

Afghanen är en vinthund och liksom det andra raserna inom gruppen är den smidig,snabb och utstrålaar styka.Dess speciella särdrag är den långa pälsen,svanskringlan,det stora tassarna,de framträdande höftbensknölarna,det ädla huvudet med trekaniga fjärrskådande ögonen samt typiskt det fjädrande steget.Storleken varierar mellan 68,5 och 73,5 cm för hanarna medan tikarna är 5 till 7 cm lägre.

                                                   ARISTOKRAT OCH PAJAS

Afghanhunden har något av katt i sitt väsen och kan pendla mellan aristokrat och clownaktig bussighet.Hemma kan den ligga på bästa platsen i soffan och lungt överblicka sina domäner,medan den ute på fältet rusar bort mot horisonten och tillbaka utstålade livsglädje.Fämmande människor kan den utan vidare avspisa med ett ointressant blick ur sina fjärrskådande ögon,medan gamla bekanta bemöts med översvallande hjärtlighet och höga krumsprång.Mot sina närmaste är afghanen mycket tillgiven,även om kärleksbevisen varierar mellan tre svansviftningar och ett regält famntag ,beroende på humör.

Afghanen är ingen barnhund i egentligen mening,men är inte häller olämplig.Förutsatt de regler som gäller vid allt umgänge mellan bran och hundar iakttas,kommer det utmärkt väl överens.Det är möjligt att lära afghanhunden traditonell dressyr,men det kräver okonventionella metoder,kompromisser och den lyder när den är tillräkligt starkt motiverad.En afghan lyder inte för lydnadens egen skull eller för att vinna sin ägares gillande,det krävs normal vardagslydnad av en afghan.Den som är intresserad av tävlingslydnad på höre nivå gör dock klokt i att välja en annan ras.Att försöka lära en afghan till absolut lydnad resulterar antingen i en hund utan livsglädje eler öppet myteri.Afghanen älskar dig så mycket som du förtjänar ,men förväntar sig alltidatt bli lika mycket älskad för vad den än hittar på.

Ursprungligen änvändes Afghanen till hetsjakt.Hundarna jagade i par,huvudsakligen förlitade sig på din goda syn och det lade själv ner sitt byte.Denna starka instinkt kommer fortfarnade till uttryck när afghanen springer lös i skogen  och mark och kan bli ett mycket svårhanterligt problem.Det bästa är att undvika allt för viltrika områden där hunden kan få tillfälle till jakt.Att ständigt hålla sin afghan kopplad är en olycklig lösning,eftersom rasen kräver stort avängrum för att få utlopp för sin energi.

Innan man köper en Afghanhund,måste man veta att man har tid,ork och lust.den kräver mycket pälsvård,samt mycket motion..


HEMLAND:
England

BAKGRUND/ÄNDAMÅL:
Afghanhunden har urgamla anor och anses härstamma från hundar av salukityp,som kortas med liknade hundar.Den har används till vakt,valling och jakt och är som sådana en typisk slättlandsprinter.Vid sekelskiftet kom de första afghanhundarna till England med rasen slog inte igenom förrän på 1920-talet.Den är numera en synnerligen etablerad och uppskattad utställnings och sällskapshund.

HELHETSINTRYCK:
Afghanhunden skall ge intryck av styrka och värdighet kombinerat med fart och kraftfulhet.Huvudet skall bäras stolt.Den orietaliska uttrycket är typiskt för rasen.Afghanens blick "ser på och igenom åskådaren"Den är värdig och reserverad med en viss obändighet.

HUVUD:
Skallen ska vara lång,inte alltför smal och med framträdande nackknöl.Nospartiet skall vara långt med kraftiga käkar och obetydligt stop.Huvudet ska vara välbalanserat och krönt av en lång hårtofs.

ÖGON:
Ögonen skall helst vara mörka men gyllenbrun färg är tillåtet hon ljus färgade hundar.De skall vara trekantiga och en aning snedställda uppåt,från inre till yttre ögonvrå.

ÖRON:
Öronen ska vara ansatta långt och långt tillbaka samt bäras tätt intill huvudet och vara täkt med långt silkesmjukt hår.

BETT:
Stärka käkar med ett jämt komplett sexbett.tångbett är tillåtet.


HALS:
Halsen skall vara lång och stark med stolt buret huvud.

KROPP:
Ryggen skall vara medel lång,rakoch väl muskelfyld samt sluta lätt mot svansen.Längpartiet skall vara rakt,brett och ganska kort.Höftbensknölarna skall vara framträdande och placerade väl åtskilda.Bröstkorgen skall vara djup och ha tämligen väl välvda revben.

FRAM OCH BAKBEN:
Skuldrorna skall vara låga och väl vinkande,väl tillbakalagda,muskulösa och starka utan att vara grova.Frambenen skal vara raka med god benstomme samt följa i rak linje med skulderbenen då mamn ser hunden framifrån.Armbågarna skall sluta väl mot bröstkogen och inte vridas inåt ett utåt.Bakbenen skall vara starka med välvinklande knäleder samt cvara av god längd från höft tillhas med med ganska kort avstånd från has till tass.sporrar får avlägsnas.

TASSAR:
Framtassarna starka och mycket stora både på längden och bredden.och täcka med långt tjockt hår.Tårna skall vara väl välvda och trampdynorna väl vilande mot marken.Mellanhänderna skall vara långa och spänstiga.Baktassarna skal vara långa med inte fullt så breda som framtassarna och täcka med långt,tjockt hår.

SVANS:
Svansen får inte vara för kort.Den skall vara lågt ansatt och avslutas med en ring.Den höjs när hunden är i rörelse och den skall ha glesa behag.

RÖRELSE:
Rösrelserna skall vara fjädrande,dröjade,flytande och mycket eliganta.

PÄLS:
Pälsen skall vara lång och av mycket fin struktur på bröstkogen,fram och bakparti samt på sidorna.på fullt vuxna hundar skall pälsen på skuldrorna och bakåt sadeln vara kort och tätt åtliggande.Pälsen skall vara lång från pannan och bakåt med en markerad och silkesmjuk tofs "top-knop".på nospartiet skall behåringen vara kort.öron och ben skall vara riktigt bepälsade.Mellan händerna får vara korthåriga s.k. "speglar".Pälsen skall få urvecklas naturligt.

FÄRG:
Alla färger är tillåtna.

STORLEK:
Idealhöjd hanhundar 68-74 cm,tikar 63-69 cm.

FEL:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bemötas i förhållande till hundens förtjänster.Helhetsintrycket och konstitution.

Detta är helt engkelt super fina hundar:)

                                                         ALLMÄNT                                     

Grand Danois finns i fem färger:svart,harlekin,blå,gul och tigrerad.
Tikarnas minimi mått är 72 cm i manken och hanarnas minimi mått är 80 cm i manken.

Grand danois är en tysk ras som är en ädel,lung och värdig hund.
Den är ingen enmanhund utan snarare en familjehund som vi vuxen ålder vakar över sin familj och håller en viss distans till främmande människor.
En grand danois har tålamod med barn men man måste lära barnen att ha respekt för hunden,ingen hund är en leksak.

En grand danois valp väger ungefär 500-700 gram som nyfödd och på ett år växer den så mycket att den sedan är uppe i över 60 kg!
Under andra levnadsåret  växer den fortfarande fast långsammare och slutvikten kan bli mellan 60-80kg beroende på kön och grovlek.

En grand danois som fått växer i lung taktfått lagom med mortion och ej behövt slööpa på extra kilon i form av övervikt ska normalt kunna bli 9-12år.


                                                           FOSTRAN

Fostran är inte desamma som dressyr och skall börja från första dagen i det nya hemmet.
För att man ska ha glädje till en stor hund krävs att den är harmonisk med ett viss mått lydnad.
Valpen har stor förmåga till lnlärning så länge den bygger på beröm!En stor hund som GD får aldrig visa aggressivitet mot männsikor och djur och sådana  tendenser skall gensat bestraffas så snart det dycker upp.Det händer att en unghund prövar om den kan ta befälet och då gäller det att göra klart för honom/henne att husse eller matte är hans/hennes "flockledare"


                                                         MOTION

En GD ska ej motionerai föra stora omfattning första året.De växer så fort så dom kan ta skada av föra kraftig motion.Men promenader behöver alla hundar.onödigt spring i tappor bör ochså undvikas i denna pariod.Motionera inte en GD en timme före eller en timme efter maten.det kan utlösa en magsäcksomvridning.


                                                    SJUKDOMMAR

MAGSÄCKSOMVRIDNING:De felsta hundraser kan fa vad man kallar magovridning.Det är den övre delen av (fundus) som gasfylls,utvidgas och ändrar läge så att gasen ej kan ta sig ut.Hunden bli orolig,får spända bukväggar och försöker kräkas utan resultat.Orsaken vet man inte säkret  men stora matportioner,stor vattenkonsumtion,motion nära utfodringen osv kan utlösa omvridning.Detta är ett mycket akut tillstånd!åk genast till vetrinär.

HALSINFETIONER:Dessa är mycket vanligt hos GD och ibland en av anledningen till dårlig aptit.
Halsmandlarna blir ofta återkommande infeterade och slutligen brukar operation vara det som definetivt sätter stopp för vidare problem.

HJÄRTPROBLEM:Det förekommer aven hjärtroblem i rasen,det vanligste är "dilaterad cardiomyopati"Finns mer info på www.sgdk.org/

I övrigt är rasen relativt frisk och bör vara rätt ras för en intresserad.men som sagt liten bli stor på ett år och utrymme krävs både inne och utomhus åt en så stor hund..



Jag har själv en Grad danois harelkin sen 6 månader tillbaka.Jag älskar verligen att vara ägare till en GD.världens finaste hund:)

Hej hallå allihopa:)

Första inlägget jag skriver,då måste jag se till att det blir riktigt bra då=)

Okej!Många som har blogg,skriver om smink,kläder,skor m.m. jag älskar smink,kläder och skor,framförallt skor och väskor.i love it.Näväl det ska inte jag skriva om..tro det eller ej!Men jag ska skriva om hundar,inte vilka hundar som helt.Grand danois.I love even more=)
Hundar är min stora passion,jag älskar hundar,och är uppväxt med hundar sen jag föddes.
Jag har en Grand danois Harelkin färgad,9 månader nu.och är världens sötaste pojke.
Jag vill skirva om hundar på min blogg,för att det är en viktig del det ochså.
Det är levande varelser och dom behöver en tygghand i livetnågon dom kan lita på.
Jag kommeräven att ha bilder på min lilla Dennis.men på andara hundar ochså.
Är du hund intresserad titta gärna in på min blogg flera gånger om dagen,jag kommer att skriva om hundar,framförallt Grand danois.Men naturligtvis om andra hundar ochså!!=)

Mitt andra inlägg kommer att handla om jusst Grand danois.

Välkommna till min sida=)och jag hoppas att du/ni kommer att älska den!!Kom ihåg vill ni veta någonting så är det bara att skiva=)

Bye bye!!